All posts by admin

Crypto & Blockchain

I tweet (@robertVERITAS) a lot about crypto and blockchain technology.  It is important to be open. What makes me strongly believe in crypto is its value-creating uses, which are largely based on its underlying technological platform Blockchain.

Blockchain and value creating

An easy-to-read introduction to Blockchain in Swedish (which only scratches the surface and is simplified, but still correct and easy to understand) can be found here.

I have been following the development of technology since its inception. I, like many others I guess, did not realize at first the very idea behind crypto: its underlying and in many ways value-creating Blockchain technology.

Decentralization, Decentralized Finance (DeFi), independence from centralized institutions (eg banks), faster and verifiable information, more efficient and independent transactions, smart contracts, e-commerce systems (eg major clubs in sports use own or existing crypto / coin / token which supporters can buy merchandise, tickets etc with – NBA, premier league etc) are some of the concepts and uses.

Here are other Blockchain Applications: Supply Chain, Management, Healthcare, Real Estate, Media, Energy, Record Management, Identity Management, Voting, Taxes, Non-Profit Agencies, Financial Management and Accounting, Cyber Security, Big Data, Data Storage, IoT.

Many steps have been taken since the start and the areas of use have become mainstream.  Recently, tech giant Intel revealed that it had invested in NASDAQ listed Coinbase (crypto exchange). And we’re all familiar with Tesla and Bitcoin & Dogecoin. Elon Musk and Jack Dorsey (the entrepreneur behind Twitter and Square) are just a few of the successful entrepreneurs who have invested heavily in Crypto and Blockchain technology.  Amazon recently recruited various experts in Blockchain and crypto.  IBM (massive investment in blockchain technology development and holders of many patents in the field), Microsoft (Azure Blockchain Service), Maersk Shipping, Samsung, Sony are some other examples. There is a lot of information online about all the companies that use Blockchain technology in their business.

Institutional investors

The pressure from institutional investors is great. The line of companies developing different ways to incorporate cryptocurrencies and blockchain technology is growing steadily. Cryptocurrencies simply remove intermediaries and banks because they are decentralized. Blockchain technology not only makes transactions faster but also more secure compared to traditional methods.

Institutional investors such as banks naturally see the opportunity to make money, as a growing part of the population wants to invest in cryptocurrencies. It is hardly a coincidence that several US financial institutions have applied to offer ETFs in cryptocurrencies and an approval in the US does not seem to be far off. Crypto-based securities are permitted in several European countries and also in the United States’ neighbor Canada. Several European and Canadian brokers have long offered indirect ownership in several cryptocurrencies through exchange-traded products (ETFs) with different cryptocurrencies as the underlying asset.  In Sweden, the two largest online brokers Avanza and Nordnet have several different exchange-traded products with cryptocurrencies as the underlying asset.  Just as financial institutions make money on people’s interest in investing in funds and equities, so institutions make big money on people’s willingness to invest in crypto. Financial institutions thus have a strong incentive to drive and lobby for progress and provide cryptocurrency-related securities.

There is a fairly intense pressure in the US from various parties for the SEC to approve the first bitcoin ETF. Among other things, the respected and well renowned fund manager Vaneck has on several occasions applied for crypto ETFs to be approved.  There is no doubt about the reason for these applications and pressure – a growing demand among investors to invest in Bitcoin. As a temporary (?) solution for American fund managers, there are today a large number of funds and ETFs where various companies linked to crypto and the Blockchain industry are included. Thus, only a direct exposure to crypto is not yet permitted. And the important thing to bring here is the reason for these pressures as well as the increased supply of crypto investments: demand.  Why do we see this development among large companies and institutional investors around the world? First and foremost, it is based on the opportunity to make money. Cryptocurrencies simply remove intermediaries and banks because they are decentralized. International transactions are incredibly much faster than traditional bank transfers. Blockchain technology makes such transactions not only faster but also more secure compared to traditional methods.

Another factor is, of course, the large and hitherto ever-growing part of the population that owns and uses cryptocurrencies.  Surveys show that a large proportion of young people already own cryptocurrencies and they grow up with digital currencies and are used to using it, eg for in-game purchases.

Central banks and digital currencies

Something that ironically gives support to the benefits of Blockchain technology and digital currencies is that many of the world’s central banks are working on developing digital national currencies. One reason is that the technology, as already mentioned, simplifies both cross-border (international) payments and money transfers.  Among other things, Sweden’s central bank has been investigating since 2017 the possibility of issuing an e-krona, Swedish kronor in digital form available to the public, to supplement cash. By improving and expanding the use of central bank money in digital form, it will be possible to better meet future payment needs, promote innovation and simplify cross-border payments.

Briefly about Blockchain Technology

With blockchain, all parties in a chain share the same digital ledger. In order to add or change information, it is therefore necessary that everyone’s versions of the information are updated and verified. In addition, it is not possible to delete events, only add new ones. This makes it much more difficult to falsify or destroy the information that is available, whether it is money transactions or online sites and articles. With blockchain, it would be possible to verify and trust information in a completely different way than is possible today. A blockchain is instead a decentralized data chain, where everyone in the chain has access to all the information from all parties that is necessary for their task. So everyone has a copy of the same digital ledger. When someone completes a transaction in the chain, all copies of the ledger are updated using peer-to-peer technology. In short: all transactions are stored on all computers that are part of the chain.

Information that is added forms blocks, where each block is encrypted and connected to the block that was created before using a hash (an encrypted code that in theory is unbreakable) and a time code. This allows the information added to be verified securely. It is also not possible to delete blocks, only add new ones, which means that it is not possible to make changes without it being noticed. Instead of developing a solution that everyone can use, they design a common technical solution where trust is distributed in such a way that no one needs to rely on a single party.

My investments

I do not daytrade crypto. I have, in various forms, been invested in crypto for some years now.  I’m now in a position where I don’t have to (mind you, I still do but without acting on it) panic at major drops. Because my portfolio have been successful as to date. That is not to say that I did not make losses. In the first years, for example, I sold bitcoin on two or three occasions after it had really dropped. I do not remember the exact price back then, but it was around 3,000 and 6,000 dollars respectively. Had I kept my investment it would of course have made me even more successful. But I began to understand more and more and began to see patterns in the trade. Identified various resistance levels. Etc.

I try to focus my holdings on what is value-creating. This is where the above-mentioned areas of use come in. For these reasons, I currently own Ethereum, Chainlink, Binance Coin, Solana, Compound, Aave and Chiliz. In addition, I own Bitcoin and Dogecoin. The former I have been invested in for a long time. The symbolism is important here, I think. Bitcoin is still crypto for many. This is the cryptocurrency most first-time buyers buy. Bitcoin is somehow crypto personified and is considered to stand for something revolutionary, decentralized and free from prevailing systems. Somewhat comparable to the philosophy behind WallStreetBets, although of course there are big actual differences. Here it is important to be aware of trends and to keep up to date with institutional investors, entrepreneurs, capital-rich investors and other large and influential players.

I would also like to emphasize that my investments in crypto and Blockchain do not carry a majority of my portfolio.  Instead, I stick a lot to biotech, medtech, green energy, tech, possibly etc. Read my blogs about these stocks/companies also here on my site.

Do not forget to read the disclaimer.

All the best,


Krypto och Blockchain

Jag tweetar mycket om krypto och Blockchainteknologi. Det är viktigt att vara öppen. Det som gör att jag tror starkt på krypto är dess värdeskapande användningsområden, som mångt och mycket bygger på dess underliggande teknologiska plattform Blockchain.

Blockchain och värdeskapande användningsområden

En lättläst introduktion till Blockchain på svenska (som bara skrapar på ytan och är förenklad, men ändå korrekt och lättförståelig) finns här.

Jag har följt teknologins utveckling sedan dess linda. Jag, som många andra antar jag, insåg först inte själva idén bakom krypto: dess bakomliggande och på många sätt värdeskapande Blockchain-teknologi.

Decentralisering, Decentralized Finance (DeFi), oberoende av centrala maktorgan (t ex banker), snabbare och verifierbar information, effektivare och oberoende transaktioner, smarta kontrakt, e-handelssystem som storklubbar inom sporten kopplat till en egen eller befintlig krypto/coin/token där supportrar kan köpa merchandise (NBA, premier league etc) är några av begreppen och användningsområdena.

Många kliv har tagits sedan starten och användningsområdena har snart sagt blivit mainstream. Nyligen var det techbolaget Intel som avslöjade att man investerat i börsnoterade Coinbase (krypto exchange). Tesla och Bitcoin & Dogecoin känner vi alla till. Elon Musk och Jack Dorsey (entreprenören bakom Twitter och Square) är bara några i raden av framgångsrika entreprenörer som investerat mycket i Krypto och Blockchainteknologin. Amazon rekryterade nyligen diverse experter inom just Blockchain och krypto. IBM (massiva investeringar för utvecklande av Blockchainteknologi och innehavare av många patent inom området), Microsoft (Azure Blockchain Service), Maersk Shipping, Samsung, Sony är några andra exempel. Det finns mycket information på nätet om alla bolag som använder Blockchainteknologi i sin verksamhet.

Institutionella investerare

Trycket från institutionella investerare är stort. Raden av företag som utvecklar olika sätt att inkorporera kryptovalutor och Blockchain-teknologi växer stadigt. Kryptovalutor tar enkelt sagt bort mellanhänder och banker eftersom de är decentraliserade. Blockchainteknologin gör transaktioner inte bara snabbare utan också säkrare jämfört med traditionella metoder.

Institutionella investerare som banker ser naturligtvis möjligheten att tjäna pengar då en växande del av befolkningen vill investera i kryptovalutor. Det är knappast en slump att flera amerikanska finansiella institutioner ansökt om att få erbjuda ETF:er i kryptovalutor och ett godkännande i USA verkar inte vara långt borta. Kryptobaserade värdepapper är tillåtna i flera europeiska länder och även i USAs grannland Kanada. Flera europeiska och kanadensiska mäklare erbjuder sedan länge indirekt ägande i flera kryptovalutor genom börshandlade produkter (ETF) med olika kryptovalutor som underliggande tillgång. I Sverige har de två största nätmäklarna Avanza och Nordnet flera olika börshandlade produkter med  kryptovalutor som underliggande tillgång. Precis som finansiella institutioner tjänar pengar på människors intresse att investera i fonder och aktier så tjänar institutionerna stora pengar på människors vilja att investera i Krypto. Finansiella institutioner har således ett starkt incitament till att driva på utvecklingen och tillhandahålla kryptorelaterade värdepapper. 

Det pågår en ganska intensiv påtryckning i USA från olika håll om att SEC ska godkänna den första bitcoin ETF:n. Bland annat har den ansedda fondförvaltaren Vaneck vid flera tillfällen ansökt om att få krypto ETF:er godkända. Det råder inget tvivel om anledningen till dessa ansökningar och påtryckningar – en växande efterfrågan bland investerare att investera i Bitcoin. Som en temporär (?) lösning för amerikanska fondförvaltare finns det idag ett stort antal fonder och ETF:er där olika företag kopplade till krypto och Blockchainbranschen ingår. Det är således enbart en direkt exponering mot krypto som ännu inte är tillåtet. Och det viktiga att ta med sig här är orsaken till dessa påtryckningar samt ökade utbud av kryptoleraterade investeringar: efterfrågan. Varför ser vi denna utveckling bland storföretag och institutionella investerare runtom i världen? Först och främst bottnar det i möjligheten att tjäna pengar. Kryptovalutor tar enkelt sagt bort mellanhänder och banker eftersom de är decentraliserade. Internationella transaktioner går oerhört mycket fortare än traditionella banköverföringar. Blockchainteknologin gör sådana transaktioner inte bara snabbare utan också säkrare jämfört med traditionella metoder.

En annan faktor är naturligtvis den stora och hittills ständigt växande del av befolkningen som äger och använder kryptovalutor. Undersökningar visar att en stor del av ungdomar redan äger kryptovalutor och de växer upp med digitala valutor och är vana att använda det i t ex köp i spel.

Centralbanker och digitala valutor

Något som vittnar om fördelarna med  Blockchainteknologin och digitala valutor är att många av världens centralbanker arbetar med att ta fram digitala valutor. En anledning är att teknologin, som redan nämnts, både förenklar gränsöverskridande (internationella) betalningar och överföringar av pengar. Bland annat Sveriges centralbank undersöker sedan 2017 möjligheten att utfärda en e-krona, svenska kronor i digital form tillgängliga för allmänheten, för att komplettera kontanter. Genom att förbättra och utöka användningen av centralbankspengar i digital form blir det möjligt att bättre tillgodose framtida betalbehov, främja innovation och förenkla gränsöverskridande betalningar. 

Kort om Blockchain-teknologi

Med blockchain delar alla parter i en kedja på samma digitala ”liggare”. För att lägga till eller ändra information krävs alltså att allas versioner av informationen uppdateras och verifieras. Dessutom går det inte att radera händelser, bara lägga till nya. Detta gör det betydligt svårare att förfalska eller förstöra den information som finns, oavsett om det gäller pengatransaktioner eller sajter och artiklar på nätet. Med blockchain skulle det gå att verifiera och lita på information på ett helt annat sätt än vad det går i dag. En blockkedja är istället en decentraliserad datakedja, där alla i kedjan har tillgång till all information från alla parter som är nödvändig för deras uppgift. Alla har alltså en kopia av samma digitala liggare. När någon genomför en transaktion i kedjan så uppdateras samtliga kopior av liggaren med hjälp av peer-to-peer-teknik. Kort sagt: alla transaktioner lagras på alla datorer som är med i kedjan.

Information som läggs till bildar block, där varje block är krypterat och kopplas ihop med blocket som skapades innan med hjälp av en hash (en krypterad kod som i teorin är oknäckbar) och en tidskod. Det gör att informationen som läggs till kan verifieras på ett säkert sätt. Det går inte heller att radera block, bara lägga till nya, vilket gör att det inte går att göra ändringar utan att det märks. I stället för att ta fram en lösning som alla kan använda utformar man en gemensam teknisk lösning där tilliten fördelas på så vis att ingen behöver förlita sig på en enda part.

Mina investeringar

Jag daytradar inte krypto. Har, i olika former, varit investerad i krypto sedan en del år tillbaka. Har nu lyxen att inte få panik vid snabba ras då utvecklingen varit lovande. Därmed inte sagt att jag inte gjort förluster. De första åren sålde jag exempelvis bitcoin vid två eller tre tillfällen efter att det fallit rejält. Minns inte exakta kurser då, men det var kring 3 000 resp 6 000 dollar. Hade jag behållit hade det såklart varit fint klirr i kassan idag. Men jag började förstå mer och mer och började se mönster i handeln. Identifierade diverse motståndsnivåer.

Jag försöker att fokusera mitt innehav till det som är värdeskapande. Här kommer ovan nämnda användningsområden in. Av dessa anledningar äger jag just nu Ethereum, Chainlink, Binance Coin, Solana, Compound, Aave och Chiliz. Dessutom äger jag Bitcoin och Dogecoin. Den förstnämnda har jag varit investerad i länge. Symboliken är viktig här, tror jag. Bitcoin är fortfarande krypto för många. Det är den krypto de allra flesta förstagångsköpare köper. Bitcoin är på något sätt krypto och betraktas stå för något revolutionerande, decentraliserat och fritt från rådande system. Jämför lite med filosofin bakom WallStreetBets, även om det såklart finns stora faktiska skillnader. Här gäller det att känna av trender och hålla sig uppdaterad gällande institutionella investerare, entreprenörer, kapitalstarka investerare och andra stora och inflytelserika aktörer agerar. Se ovan, t ex Elon Musk (Bitcoin och Dogecoin) och Jack Dorsey (främst Ethereum). Men det är bara de mest uppenbara exemplen.

Jag vill också betona att mina investeringar i krypto och Blockchain inte utför någon majoritet av min portfölj. Istället håller jag mig mycket till biotech, medtech, grön energi, tech, evtol etc.

Glöm ej läs disclaimern.

Allt gott,


Stor aktivitet, Enastående framsteg & Välförvaltad kassa

Tydliga och inspirerande ord från vd Charlotte Fribert

Idag presenterade Toleranzia sin halvårsrapport. En rapport jag sett fram emot och väntat på. Vi har ju redan vetat vilka viktiga och stora framsteg bolaget gjort under året. Jag förväntade mig därför inget nytt angående detta inför rapporten. Det jag varit mest angelägen om är att läsa Charlotte Friberts ord och hur kassan förvaltats.

I denna blogg presenterar jag mina tankar om rapporten.

Jag börjar med att lyfta fram tre punkter som Charlotte Fribert lyfter fram i rapporten.

“Det är glädjande att konstatera att de resultat som vi har uppnått hittills under året har tagit oss en god bit på väg mot ett nytt läkemedel för patienter med myastenia gravis.”

“Kim Hejnaes (hos HCAB) och Jens Bukrinski (hos CMC assist ApS) – två världsledande experter som vi knutit till oss med mångårig erfarenhet av utveckling av proteinläkemedel vid Novo Nordisk – kommer verka i tätt samarbete med 3P.”

“EMA beviljade särläkemedelsstatus för TOL2 – ett viktigt erkännande från myndigheterna att TOL2 har potential att ge de stora behandlingsfördelar som patienter med myastenia gravis så väl behöver.”

Vi har löpande under året sett vilka framgångsrika resultat bolaget uppnått i sitt prekliniska arbete och som gör bolaget rustat att gå in i klinik med enastående resultat i ryggen. Rapporten ger genomgående uttryck för detta och vd Charlotte Friberts ord i synnerhet. Charlotte Fribert har resultaten i ryggen och ger henne all anledning att uttrycka sig med tydlighet och självförtroende.

Välförvaltad kassa

Screenshot_20190826_224752.jpgNågot som jag särskilt vill lyfta fram och som imponerar på mig, är hur väl Toleranzia förvaltar vårt investerade kapital. Toleranzia har enbart bränt drygt 5 msek under årets första sex månader -alltså 850 tsek/månad i genomsnitt. Charlotte Fribert och bolaget visar genom denna föredömligt välförvaltade kassa (återigen, måste jag understryka) oss aktieägare att man under en väldigt aktiv och resursintensiv period uppnår flera enastående framsteg i utvecklingen av TOL2, knyter till sig världsledande kompetens och ingår partnerskap med en stark aktör för framställningen av TOL2 i industriell skala… Att Toleranzia lyckas med allt detta och bara bränna drygt 5 msek inger förtroende och vittnar om ett starkt engagemang och drivkraft hos Fribert & Co. Jag ser fram emot att ansökan om klinisk prövning på människa lämnas in och godkänns!

Rapporten i sin helhet

Väsentliga händelser under första kvartalet 2019

Toleranzia genomförde en immuntoxikologisk studie av TOL2 i samarbete med SciCross AB, som visade att det inte finns någon förhöjd risk för oönskad immunologisk effekt på människor.

Toleranzia presenterade en ny effektiv produktionsmetod för TOL2 med vilken tio gånger mer protein kan produceras i jämförelse med tidigare metod. Eftersom fördelarna med den nya produktionsmetoden är så stora, väljer bolaget att fortsättningsvis fokusera på denna.

Väsentliga händelser under andra kvartalet 2019

Toleranzia genomförde en preliminär toxikologisk studie i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE), som visade att läkemedelskandidaten TOL2 har en god säkerhetsprofil.

Toleranzia erhöll 400 000 SEK från innovationsmyndigheten Vinnovas program Swelife, för validering av tillverkningsprocessen för läkemedelskandidaten TOL2 i industriell skala vid Testa Center i Uppsala.

Väsentliga händelser efter periodens utgång

Toleranzia AB ingick ett avtal med den spanska kontraktstillverkaren 3P Biopharmaceuticals (3P) i syfte att framställa läkemedelskandidaten TOL2 i industriell skala.

Toleranzias läkemedelskandidat TOL2 beviljades särläkemedelsstatus av det europeiska läkemedelsverket (EMA). Särläkemedelsstatus för TOL2 i EU, jämte tidigare erhållen särläkemedelsstatus för TOL2 i USA, medger en stark kommersiell position på både den nordamerikanska och den europeiska marknaden.

VD har ordet

En produktiv och framgångsrik period för Toleranzia

Det första halvåret har varit både hektiskt och framgångsrikt för Toleranzia. Vårt team arbetar tillsammans med våra externa samarbetspartners koncentrerat och intensivt för att ta vår läkemedelskandidat TOL2 genom de prekliniska aktiviteterna och vidare till kliniska studier på människor.

Stort fokus har legat på toxikologiska och säkerhetsfarmakologiska studier samt på uppskalning av produktionen av läkemedelskandidaten TOL2 – viktiga prekliniska aktiviteter som skall ge underlag för vår ansökan om klinisk prövning på människa.

Året började mycket framgångsrikt med positiva resultat från två viktiga toxikologiska studier av TOL2. Först visade vi, i samarbete med SciCross AB, i en så kallad in silico immuntoxikologisk studie, att det inte finns någon förhöjd risk för oönskade immunologiska effekter på människor. Kort därefter fann vi, i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE), i en så kallad preliminär toxikologisk studie, att läkemedelskandidaten TOL2 har en god säkerhetsprofil. De positiva resultaten stärker vår förhoppning att läkemedelskandidaten kan utvecklas som en säker och effektiv behandling för patienter med den autoimmuna sjukdomen myastenia gravis.

I början av året meddelade Toleranzia att bolaget lyckats utveckla en ny effektiv produktionsmetod för läkemedelskandidaten TOL2. Mycket glädjande beslutade Swelife kort därefter att finansiellt stödja en validering av produktionsmetoden i industriell skala vid Testa Center i Uppsala. Samarbetet med Testa Center, som genomfördes under cirka fyra veckor i juni, var mycket framgångsrikt. Labskaleprocessen som utvecklats i Toleranzias laboratorium var helt skalbar i Testa Centers anläggning, upp till den industriella nivå som Testa Center erbjuder, med bibehållen produktkvalitet och reningsutbyte. Resultaten visar också att det finns utrymme för att ytterligare öka utbytet och därmed skapa en bra kommersiell marginal.

Med det goda resultatet i ryggen ser vi nu fram emot samarbetet med den spanska kontrakts­till­ver­ka­ren 3P Biopharmaceuticlas (3P), som vi slöt ett avtal med i början av juli och som kan komma att bli Toleranzias helhetsleverantör för all processutveckling, uppskalning och framtagning av produkt för de resterande prekliniska studierna samt de kommande kliniska studierna. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för uppdraget, kommer dessutom våra konsulter Kim Hejnaes (hos HCAB) och Jens Bukrinski (hos CMC assist ApS) – två världsledande experter som vi knutit till oss med mångårig erfarenhet av utveckling av proteinläkemedel vid Novo Nordisk – att verka i tätt samarbete med 3P.

I slutet av juli kunde vi meddela att det europeiska läkemedelsverket (EMA) beviljat särläkemedels­status för vår läkemedelskandidat TOL2. Det positiva beskedet från EMA är väldigt glädjande. Tillsammans med vårt tidigare godkännande från FDA har vi nu ett starkt kommersiellt skydd för TOL2 på våra viktigaste marknader, något som är oerhört betydelsefullt för oss. Toleranzias team har framgångsrikt visat att TOL2 uppfyller de höga läkemedelskrav som EMA ställer för att medge särläkemedelsstatus. Beviljandet för TOL2 är därför, utöver de stora kommersiella och regulatoriska fördelarna som det medger, ett viktigt erkännande från myndigheterna att TOL2 har potential att ge de stora behandlingsfördelar som patienter med myastenia gravis så väl behöver.

Det är glädjande att konstatera att de resultat som vi har uppnått hittills under året har tagit oss en god bit på väg mot ett nytt läkemedel för patienter med myastenia gravis. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med våra externa samarbetspartners, precis som jag ser fram emot att fortsätta arbeta med Toleranzias team och styrelse när vi nu, steg för steg, fortsätter den spännande resan mot ett färdigt läkemedel.

Photo by Sky Noir on Trendhype / CC BY-NC-ND

Nytt bolag in i portföljen

I veckan plockade jag in ett nytt bolag i portföljen. Alzinova.

Varför nu kan vara en bra tidpunkt att börja ta position i bolaget

Alzinova befinner sig i ett ganska bra läge för den spekulativa. Värderingen är låg, kassan stark och kliniska studier inleds i början av 2020 (Q2 ska första patienten ges första dosen). Det kapital som idag finns tillgängligt i bolaget beräknas att vara tillräckligt för att genomföra den kliniska studien.

Turbulensen som drabbat Alzheimersbolagen på bred front, orsakat av att en annan substans mot Alzheimers i flera kliniska studier (inkl fas 3) påvisat att placebo har större effekt än själva läkemedlet, har spillt över även på Alzinova. Alzinovas substans och sätt att angripa sjukdomen är dock väsensskild (som Alzinovas vd uttrycker det) från det angreppssätt mot sjukdomen som alltså lett till misslyckade resultat av andra läkemedel.

Dessutom har kursen också pressats ner av en försening av starten för nämnda kliniska studier.

Kan också vara värt att nämna att kursen i den riktade emissionen och i företrädesemissionen, vilka genomfördes i december 2018, var på 22 kr.

Så det finns helt klart anledningar för den riskmedvetna och spekulativa att investera i bolaget. Kanske först och främst med en tidshorisont fram till starten av Q2 2020, då de kliniska studierna ska starta.

Phase Holographic Imaging säljs till högstbjudande

Som nämnts i mina tidigare bloggar förvärvade tyska bolaget Sartorius amerikanska Essen BioScience. Förvärvets storlek på närmare 320 MUSD vittnar om att Sartorius ser en mycket hög potential i det specialiserade tekniska marknadssegment som även PHI är verksamma inom.

Som jag också betonat tidigare utgör denna affär inte bara en intressant utan också ett högst relevant riktvärde. Affären visar också tydligt att det finns en vilja hos tyngre spelare i branschen att genom förvärv positionera sig och inte missa tåget. Det är numera ett faktum att Big Pharma-bolagen skapar tillväxt genom att ingå partnerskap och/eller köpa upp mindre bolag som står för den banbrytande forskningen och utvecklingen. Gemensamt för de större bolagen är alltså att de nästan uteslutande expanderar in i nya marknader genom att förvärva mindre bolag.

Några ord om Thermo Fisher

En av de större aktörerna som det spekuleras mest om är Thermo Fisher. Thermo Fisher är en avsevärt större aktör än tyska Sartorius med nära 70 000 anställda över hela världen. Detta att jämföras med Sartorius ca 8 200.

Det är givetvis vanskligt med spekulationer. Jag tycker dock man bör fundera kring att två tunga tidigare befattningshavare från Thermo Fisher nu sitter som ledamöter i Phase Holographics styrelse: Leland Foster, tidigare Chief Scientist på Thermo Fisher Scientific och f.d vd för Fisher Scientific Bioscience Group, samt Ron Lowy, som även han haft positionen som vd i det sistnämnda bolaget.

PHI:s konkurrensfördelar

För att bilda sig en uppfattning om inte bara Phase Holographic Imagings möjligheter att bli uppköpta och-/eller ingå lukrativa samarbetsavtal, utan även vilket pris som en köpare är villig att betala, måste en bedömning göras av PHI:s konkurrensfördelar.

HoloMonitor M4 – hårdvara

Det tål att upprepa HoloMonitorns starka konkurrensfördelar inom branschen. Utöver möjligheten att göra stora tids- och kostnadsbesparingar, är det mycket precisa och oförvanskade resultat som erhålls med bolagets teknologiplattform jämfört med sektorkollegorna. Läkemedelsforskning i allmänhet och labbverksamhet i synnerhet kräver effektiva och noggranna cellanalyser, och här innebär PHI:s HoloMonitor ett spännande teknikskifte. Flera studier från internationellt välrenommerade forskarteam har visat på fördelarna med HoloMonitor.

Och vi känner ju vid det här laget till att vetenskapliga publikationer om helt nya rön som HoloMonitorn gett upphov till är det som gör HoloMonitor och PHI till en högaktuell uppköpskandidat.

Till skillnad från konkurrenterna, kan HoloMonitor mäta enskilda cellers egenskaper både före, under och efter att cellerna behandlats med läkemedel – dessutom utan att cellerna behöver färgas in eller utsättas för yttre påverkan, vilket kan påverka testresultaten.

För er som är intresserade av en mer teknisk och detaljerad redogörelse för HoloMonitorns starka konkurrensfördelar kan läsa detta avsnitt.

Konventionella metoder som används i preklinisk forskning bygger på kemiska reagenser som etiketterar de studerade cellerna, men risken är att denna process påverkar cellerna och deras svar på det testade läkemedlet. Därför föredrar forskare metoder som inte kräver reagenser, dvs etikettfria metoder, som PHI:s.
Bolagets metod har potential att sänka utvecklingskostnaderna och mer effektivt ge mer tillförlitliga och detaljerade prekliniska resultat. Ytterligare en aspekt, som också nyligen presenterades i Cytometry Part A, visar att HoloMonitor kan mäta läkemedelstoxicitet mer effektivt och mer detaljerat än konventionella metoder.
I likhet med HoloMonitor är IncuCyte en cellanalysator avsedd att placeras i en cellinkubator för att studera levande celler under längre tidsperioder. I motsats till HoloMonitor bygger dock IncuCyte på konventionell mikroskopteknik. Detta innebär att cellerna i de flesta fall behöver genmodifieras eller färgas med giftiga färgämnen, vilket ökar komplexiteten och risken att införa experimentella artefakter.
PHI är inte ensamma om grundidéerna till tekniken på marknaden, men det finns likafullt grundläggande tekniska skillnader där bolaget har en principiell fördel gentemot övriga aktörer. Det finns tre mikroskoperingstekniker, där den äldsta – kallad faskontrast – har mer än ett halvsekel på nacken och har belönats med ett nobelpris. Tekniken används för att titta på celler utan att färga in dem, vilket förvisso fungerar bra för att just titta på cellerna, men den är inte lämpad för mer avancerade studier. PHI:s holografiska bilder är till skillnad från faskontrast lättare för datorer att hantera och åskådliggöra med stor detaljrikedom, vilket också är upprinnelsen till att bolaget bildades.
En annan teknik är fluorescens, där speciella ämnen absorberar och återemitterar ljus. Denna teknik kräver dock att cellerna genmanipuleras med GFP (grönt fluorescerande protein) eller att cellerna färgas med fluorescerande ämnen. Problemet med denna teknik är att de fluorescerande ämnena är fototoxiska, vilket innebär att de bildar giftiga ämnen som kan påverka eller rentav döda cellerna. En annan nackdel med fluorescens är att det behövs olika fluorescerande ämnen för att mäta olika saker. Detta innebär att man högst kan mäta några enstaka cellegenskaper samtidigt.
Eftersom HoloMonitor mäter celler utan någon form av förbehandling kan en rad cellegenskaper mätas samtidigt. Dessutom kan cellerna användas till andra efterföljande försök. Utöver cellantal kan cellernas rörelse, delningstid, storlek, form, släktskap och mycket annat mätas. Detta gör det möjligt att identifiera de fåtaliga tumörceller som överlever cellgiftsbehandling och sprider cancern. Den tidigare oförmågan att identifiera dessa aggressiva tumörceller har lett till att dagens cellgifter är inriktade på att döda de talrika men minst aggressiva tumörcellerna. Det finns rentav vetenskapliga rön som tyder på att de cellgifter som idag används kan göra aggressiva tumörceller än mer aggressiva. PHI:s HoloMonitor-teknik ger forskare nya möjligheter att utveckla cellgifter som mer pålitligt även dödar de aggressiva tumörceller som sprider cancern.
Som påpekats av en av uppfinnarna bakom superupplösande fluorescensmikroskopi, Nobelpristagaren Eric Betzig, lider tekniken av ett stort problem. Ju högre upplösning, desto mer destruktiv blir den för de undersökta cellerna, vilket gör att den i sin nuvarande form är olämplig för avbildning av något som är levande. I denna video beskriver Eric Betzig sin frustration över begränsningarna med den superupplösta fluorescensmikroskopin.
En forskargrupp vid Max Planck-institutet och på tyska Cancer Research Center (DKFZ), som leds av en annan Nobelpristagare och meduppfinnare till denna teknik, arbetar på att förbättra de särskilda färgämnen som krävs inom fluorescensmikroskopin.
I skarp kontrast till de superupplösta mikroskopen klarar HoloMonitor att avbilda och mäta celler utan att använda invasiva färgämnen eller reagenser. De ansedda tyska forskarna har nyligen publicerat bevis i Chemistry som visar att celler som hanterats i HoloMonitor, fortsätter att överleva och dela sig efter att de har färgas med de förbättrade superupplösta färgämnena.
PHI:s teknik kan spara stora resurser åt läkemedelsbolagen
I början av maj kommenterade PHI:s vd Peter Egelberg en vetenskaplig artikel som publicerats i Cytomery Part A, i vilken bolagets HoloMonitor hade utvärderats. Egelberg refererade då en ny studie i Journal of Health Economics som anger att kostnaden för att utveckla ett nytt läkemedel har ökat med över 1300 procent till svindlande 2,5 miljarder USD under de senaste 40 åren.
Minst 9 av 10 testade läkemedelskandidater misslyckas med att nå marknad, vilket resulterar i att över 90 procent av kostnaderna relaterat till utvecklingen av nya framgångsrika behandlingar spenderas baserat på föregående misslyckanden. Syftet med preklinisk forskning är att förutsäga om ett nytt läkemedel kommer att fungera effektivt och säkert i människor, innan de testas på människor. Naturligtvis finns det utrymme för förbättringar som mer tids- och kostnadseffektivt kan bistå i denna process, argumenterar PHI:s vd Peter Egelberg.

App Suite – Elegant mjukvara som gör det mest komplexa enkelt

App Suite 2 är den andra utgåvan i en serie planerade App Suite-lanseringar, utvecklade för att med PHI:s HoloMonitor-teknik tillhandahålla automatiska studier av levande celler med oöverträffad användar­vänlighet till forskare världen över. Genom att använda App Suite kan forskare enkelt studera levande celler och ger bolagets kunder ökad flexibilitet, då de kan beställa samt välja applikationer efter behov.

App Suite har ett intuitivt användargränssnitt som tar användaren genom ett enkelt steg-för-steg-flöde till det automatiskt skapade resultatet.

“App Suites enkelhet gör att distributörernas säljare kan sälja våra produkter enbart efter några timmars utbildning, vilket innebär att betydligt flera säljare aktivt kan sälja våra produkter. Ju större en säljkår är desto viktigare är enkelheten för att snabbt kunna utbilda en större säljkår. Det är ingen slump att det tydliga intresset från större aktörer sammanfaller med lanseringen App Suite” — Peter Egelberg, vd PHI

Affärsmodellen att gå från hårdvara till mjukvara och dess stora intäktspotential har redan berörts på min blogg och av många andra artiklar, intervjuer etc. Därför konststerar jag enbart att Peters uttalande “det är ingen slump att det tydliga intresset från större aktörer sammanfaller med lanseringen App Suite” naturligtvis har sin grund i att de större aktörerna vill se väldigt fin potential till återkommande intäkter. Det får de genom App Suite.

Jag har redan talat mycket om att PHI:s HoloMonitor-teknik gör det möjligt för forskare att studera levande cellers beteende utan att cellerna färgas med en reagens. Reagenser är dyra och omständliga att använda samt giftiga och påverkar det forskarna vill mäta, cellernas beteende. Dessutom innebär tillsättandet av en reagens att cellprovet inte kan återanvändas för att mäta någon annan cellegenskap. Genom att kombinera HoloMonitor med App Suite 2 elimineras detta problem, vilket sparar mycket värdefull tid och resurser och låter forskarna fokusera helt och hållet på resultatet istället för att spendera oändlig tid på att få fram resultatet. Vad som gör det hela nästan obegripligt enkelt är att processen, tack vare App Suite 2, är automatisk.

Tack vara att HoloMonitor filmar cellprovet utan att någon att reagens tillsätts kan samma film återanvändas för att mäta olika cellegenskaper genom att köpa till och använda flera App Suite-appar.

En starkt tilltalande fördel är att PHI:s kunder kommer att kunna återanvända gamla filmer för att mäta nya cellegenskaper i takt med att PHI:s utvecklar och lanserar nya App Suite-appar. Detta koncept med dess möjligheter är helt nytt för branschen.

Forskare om App Suite

PHI framhåller att forskare som man visat upp App Suite för, har gett positiv feedback. Forskarna uppskattar att det går snabbt att sätta upp försök, att App Suite är lättarbetat samt att analysresultaten visas i realtid på ett illustrativt och simultant sätt, vilket ger en snabb återkoppling till vad som försiggår i provet inne i cellinkubatorn. Genomgående uppskattas det tydliga användar­gräns­snittet, det enkla arbetsflödet och den snabba vägen till resultat.

Peter Egelberg om App Suite 2

Vad hoppas du att ni skall uppnå med denna vidareutveckling av App Suite?

– Naturligtvis uppskattar våra kunder App Suites enkelhet, men enkelheten uppskattas inte minst av våra distributörer. Att utbilda säljare är dyrt och tar tid. App Suites enkelhet gör att distributörernas säljare kan sälja våra produkter enbart efter några timmars utbildning, vilket innebär att betydligt flera säljare aktivt kan sälja våra produkter. Ju större en säljkår är desto viktigare är enkelheten för att snabbt kunna utbilda en större säljkår. Det är ingen slump att det tydliga intresset från större aktörer sammanfaller med lanseringen App Suite.

Hur kan de nya användningsområdena hjälpa er att locka fler kunder och behålla de som ni redan har?

– Vi driver på för att öka automatiseringen ute i cellabben. Användningsområdena är inte nya, men våra automatiserade applikationer är det. Med App Suite 2 har vi fyllt på vår automatiska applikationsportfölj med nya appar och fler appar är något vi fortsätter att utveckla vidare.

Min bedömning

Givet de fakta som redogjorde för ovan, kan jag inte komma till någon annan slutsats än att PHI är en het uppköpskandidat för Big Pharma. Man ska vara väldigt försiktig med att använda begreppet revolutionerande när man talar om ett bolags produkt, teknologi etc. I Phase Holographic Imagings fall är jag beredd att tillskriva bolaget epitetet revolutionerande.

Om man har Essen-affären som referensaffär står det klart att Phase Holographic Imaging erbjuder en klart överlägsen produkt. Vi har sett hur HoloMonitorn och App Suite möjliggör stora tids- och kostnadsbesparingar samt leder till icke tidigare möjliga resultat.

Värt att nämna i sammanhanget är de många områden Phase Holographic Imagings teknik kan användas; cancerforskning, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, stamcellsbiologi, genterapi, regenerativ medicin och toxikologiska studier. Men även inom fertilitetsforskning och IVF-behandlingar. (Denna uppräkning ska inte ses som uttömmande.)

Lägg till en bolagsledning med enastående track record och kompetens; den intäktsmaximerande affärsmodellen som App Suite möjliggör genom att attrahera inte bara spetsforskare som vill göra mer avancerade mätningar där celler spåras i stor detalj, utan även de enklare och billigare applikationer som bolaget utvecklar med mindre exakta resultat som attraherar en vidare krets av slutkonsumenter… Ja, då ligger det nära till hands att Phase Holographic Imaging står inför något stort.

I detta hänseende skadar det inte att PHI inte behöver erhålla godkännanden av medicinska myndigheter för att implementera sin teknik (en CE-märkning är tillräcklig). Tekniken är lätthanterad och kräver ingen komplicerad kringutrustning, vilket bör underlätta försäljningen.

Oberoende vetenskapliga publikationer som visar att produkterna fungerar på det sätt som påstås, ger en trovärdighet in mot läkemedelsbolagen för en vidare expansion. Det är med stor sannolikhet också det mest effektiva mot att positionera sig mot de stora läkemedelsbolagen och dess välfyllda kassakistor.


Partnerskap och kommersiellt utlicensieringsavtal efter den kommande fas I/IIa-studien

Toleranzias tydliga och uttalade mål är att efter en lyckad fas I/IIa ingå partnerskap och utlicensiera huvudkandidaten TOL2.

Nu börjar det närma sig. Fas I/IIa-studien inleds i början av 2020.

Det råder ingen tvekan om uppsidan är enorm vid lyckade kliniska resultat. Toleranzias låga börsvärde är just nu omkring 100 msek. Med lyckade kliniska resultat kommer vi se en rejäl ökning av börsvärdet och för oss investerare och aktieägare är det nu ett väldigt lockande läge där en potentiell hög avkastning kan skönjas i horisonten.

Så nästa år blir oerhört spännande och vi behöver inte vänta alltför länge in i 2020 innan de första resultaten ger en hint om hur det går.


Genom att titta på de resultat som uppnåtts hittills och som tagit TOL2 till kliniska studier kan man få en bild av förutsättningarna att nå lyckade resultat i de viktiga fas I/IIa-studierna.

Jag lämnar det till läsaren att göra sin egen bedömning.




50 000 läsningar av min blogg!

Ikväll firar jag att min blogg passerat 50 000 läsningar. Känns oerhört överväldigande att så många vill ta del av mina tankar om aktier och investeringar.

Nu satsar jag på att nå 100 000!

Tonight I celebrate that my blog has passed 50,000 readings. Feels extremely overwhelming that so many want to take part in my thoughts on stocks and investments.

Now I’m aiming to reach 100,000!

Phase Holographic Imagings konkurrent uppköpt 2017 för 320 miljoner USD

Som ni redan känner till befinner sig Phase Holographic Imaging i långt gångna förhandlingar med minst två internationellt ledande branschaktörer (läs min tidigare blogg om ni missat detta). Med anledning av detta är det på sin plats att analysera vad en rimlig och trolig prisbild är för PHI.

2017 blev Phase Holographic Imagings (PHI) konkurrent uppköpt av tyska Sartorius för 320 miljoner USD. Vid det här laget skulle jag tro att alla läsare känner till att Phase Holographic Imagings (PHI) teknologi är unik på marknaden. PHI:s produkt HoloMonitor mäter enskilda cellers egenskaper både före, under och efter att cellerna behandlats med läkemedel – dessutom utan att cellerna behöver färgas in eller utsättas för annan påverkan som kan ha inverkan på testresultaten.

De många vetenskapliga publikationerna styrker tveklöst detta faktum.

PHI:s erkända unika teknologi ska alltså vägas in när man tittar på referensaffären (Essen).

Affären på 320 miljoner USD är ungefär 4 ggr högre än dagens börsvärde på PHI. Det är rimligt att marknadsvärdet på PHI ligger minst i paritet med denna summa. Jag personligen, likt flera välinformerade investerare som är mest inlästa i caset, bedömer det dock som både rimligt och troligt att marknadsvärdet på PHI ligger över 320 MUSD. Facebook-gruppen för aktieägare i PHI, där flera av de största och mest insatta aktieägarna är medlemmar, har låtit genomföra en enkät där frågeställningen gällde vem som köper upp PHI och till vilket marknadsvärde. Omröstningen blev enligt bilden nedan. Den absoluta majoriteten bedömer att marknadsvärdet ligger på mellan 350 och 500 MUSD.


Värt att notera är att den underliggande marknadens prognoser har ökat sedan 2017 då Essen-affären gick av stapeln. Det är också en prisfaktor som ska påverka prisbilden och vad en köpare av PHI som mest är beredd att betala.

PHI:s vd Peter Egelberg sa så här om affären.

– Affären talar för sig själv och visar vad som är möjligt även för oss. Essen ligger konceptuellt nära oss och är därför vår absolut närmsta konkurrent.

Sartorius är en förhållandevis liten aktör. Den verkliga jätten i branschen, Thermo Fisher, har nära 60 000 anställda.

De större bolagen expanderar in i nya marknader nästan uteslutande genom att förvärva mindre bolag. Det är så det sett ut sedan en tid tillbaka. Big Pharma skapar tillväxt genom att ingå partnerskap och/eller köpa upp mindre bolag som står för den banbrytande forskningen och utvecklingen.

2015 uppgick Big Pharma-avtalen till 59,3 miljarder dollar, en ökning med 94% jämfört med samma period 2014 och det högsta värdet sedan 2009.

Läs mer om detta här.

Jag väljer här att i sin helhet återge Biostocks intervju med Peter Egelberg angående referensaffären.

Häromdagen stod det klart att tyska Sartorius köper amerikanska Essen BioScience för 320 miljoner dollar. Essen säljer cellbaserade analyser och instrument som används för läkemedelsforskning och grundläggande forskningsansökningar, vilket stärker Sartorius position ytterligare inom området bioanalys efter förra årets förvärv av InelliCyt för 90 miljoner dollar. Detta är intressanta nyheter för svenska Phase Holographic Imaging som verkar inom samma område, men som enligt egen utsago har utvecklat ännu mer avancerade instrument för cellanalys med sikte på en global marknad. Vi kontaktade bolagets vd Peter Egelberg för få hans kommentar till denna nyckelaffär inom deras affärssegment.

Läkemedelsforskning och labbverksamhet i allmänhet kräver effektiva och noggranna cellanalyser. Till skillnad från konkurrenterna, kan Phase Holographic Imagings (PHI) produkt HoloMonitor mäta enskilda cellers egenskaper både före, under och efter att cellerna behandlats med läkemedel – dessutom utan att cellerna behöver färgas in eller utsättas för annan påverkan som kan ha inverkan på testresultaten.

Detta hoppas man kommer bli en avgörande konkurrensfördel.

Tyska pharma- och labbutrustningsjätten Sartorius, med 7000 anställda över hela världen, förvärvar PHI:s främsta konkurrent Essen BioScience för 320 miljoner dollar kontant, motsvarande ca 2,8 miljarder svenska kronor. Din spontana kommentar till detta?

– Affären talar för sig själv och visar vad som är möjligt även för oss. Essen ligger konceptuellt nära oss och är därför vår absolut närmsta konkurrent.

Essen har bland annat utvecklat IncuCyte, ett system för analys av levande celler som påminner om PHI:s HoloMonitor-teknologi. Hur skiljer sig era produkter åt?

– I likhet med HoloMonitor är IncuCyte en cellanalysator avsedd att placeras i en cellinkubator för att studera levande celler under längre tidsperioder. I motsats till HoloMonitor bygger IncuCyte på konventionell mikroskopteknik. Detta innebär att cellerna i de flesta fall behöver genmodifieras eller färgas med giftiga färgämnen, vilket ökar den experimentella komplexiteten och risken att införa experimentella artefakter.

Essen grundades 1996, har 150 anställda och räknar enligt bolagets egna prognoser med försäljningsintäkter för 2017 om runt 60 MUSD, enligt uppgift med god lönsamhet. Kan man trots de uppenbara skillnaderna dra några paralleller mellan Essen och PHI, utöver att ni är verksamma inom samma gebit?

– Bortsett från de nämnda tekniska skillnaderna är den enda skillnaden att Essen har varit verksamma längre än vi. Tack vare Essen vet vi vad som skall göras och inte göras, vilket är stor fördel som vi utnyttjar.

Vad anser du att den här branschaffären skickar för signaler rent allmänt om Sartorius och liknande stora aktörers intresse för er typ av teknologi för cellanalys, som underlättar utvecklingen av nya innovativa behandlingar inom t.ex. antikroppsbaserade cancerläkemedel och stamcellsterapier?

– Startskottet har nu gått för de än större aktörerna att genom förvärv positionera sig i denna växande marknad. Sartorius är en förhållandevis liten aktör. Den verkliga jätten i branschen, Thermo Fisher, har nära 60 000 anställda.

Så det är din uppfattning att affären mellan Essen och Sartorius kommer att följas av flera liknande förvärvstransaktioner eller samgåenden?

– Ja, definitivt. Det är så branschen fungerar. De större bolagen expanderar in i nya marknader nästan uteslutande genom att förvärva mindre bolag.

Avslutningsvis, har PHI också sett något förvärvsintresse från större bolag?

– Som du säkert förstår kan jag inte kommentera detta.

Styrkebesked för TOLERANZIA

Jag har skrivit flera bloggar om Toleranzia, ett bolag jag tror starkt på och som utgör en betydande del av min aktieportfölj (Phase Holographic Imaging och Toleranzia utgör de två största innehaven i min portfölj).


Med anledning av det mycket glädjande beskedet från den 29 juli 2019 att Toleranzias huvudkandidat TOL2 beviljats särläkemedelsstatus även i EU, släpper jag en kort blogg om vad detta innebär.

Mycket har redan sagts i min väldigt omfattande blogg om särläkemedel, men den kan vara svår att plöja igenom.


Låt oss först titta närmare på marknaden för särläkemedel.

2025 kommer 120 nya särläkemedel med en förväntad försäljning på 22 miljarder euro ha lanserats i EU. Notera att denna siffra gäller enbart EU. USA och övriga länder är alltså inte inräknade i dessa siffror.

Den globala marknaden för särläkemedel uppskattas växa till ett värde på 209 miljarder dollar år 2022,


Av bilden framgår vad det innebär att beviljas särläkemedelsstatus i EU.

Objektivt sätt medför särläkemedelsstatus enorma fördelar. Objektivt därför att själva syftet med lagstiftningen (EU:s förordning (EG) 141/2000 om särläkemedel) är att stimulera utvecklingen av läkemedel mot sällsynta tillstånd (särläkemedel). Historiskt utvecklades mycket få läkemedel mot sällsynta sjukdomar eftersom höga fasta utvecklingskostnader skulle
slås ut på få patienter under en begränsad tid vilket gjorde läkemedlen mycket dyra.

Tillverkaren får med stöd av särläkemedelsstatus utökad marknadsexklusivitet vilket ökar intjäningen eftersom marknaden inte ska delas upp mellan konkurrenter, samt stöd i utformningen av prövningsprotokoll inför en ansökan om marknadsgodkännande för att minska riskerna och därmed kostnaderna under utvecklingsfasen.

Lagstiftningen syftar alltså både till att minska kostnaderna för läkemedelsutveckling och att öka intäkterna.

Lagstiftningen har verkligen fungerat och antalet särläkemedel har
ökat stort. Vi ser också en mycket stark fortsatt utveckling för särläkemedel i EU. Fram till år 2025 beräknas 120 nya särläkemedel med en förväntad försäljning på 22 miljarder euro ha lanserats i EU.


För särläkemedel blir de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet naturligt mindre omfattande. Det är färre patienter inkluderade i
studien eftersom det är färre patienter som har sjukdomen jämfört med mer ”vanliga” sjukdomar.


Att Toleranzias huvudkandidat TOL2 nu erhållit särläkemedelsstatus även i EU är alltså ett enormt styrkebesked och erkännande.

Det bäddar också för att öka bolagets framtida intäkter för TOL2 eftersom marknaden inte ska delas upp mellan konkurrenter.

Riskerna minskar och även kostnaderna på vägen mot ett marknadsgodkännande tack vare stödet Toleranzia får av EMA i utformningen av prövningsprotokoll inför en ansökan om marknadsgodkännande.

Särläkemedelsstatus för TOL2 innebär alltså,

  • minskade kostnader och risker för läkemedelsutvecklingen
  • ökade intäkter och möjligheter till attraktiv prissättning
  • snabbare väg till marknad

Rent medicinskt är den beviljade statusen för TOL2 också ett starkt erkännande. En förutsättning för att erhålla statusen är nämligen att det måste saknas tillfredsställande metoder för diagnos, förebyggande eller behandling av tillståndet ifråga.

“– Det positiva beskedet från EMA är väldigt glädjande. Tillsammans med vårt tidigare godkännande från FDA har vi nu ett starkt kommersiellt skydd för TOL2 på våra viktigaste marknader, något som är oerhört betydelsefullt för oss. Toleranzias team har framgångsrikt visat att TOL2 uppfyller de höga läkemedelskrav som EMA ställer för att medge särläkemedelsstatus. Beviljandet för TOL2 är därför, utöver de stora kommersiella och regulatoriska fördelarna som det medger, ett viktigt erkännande från myndigheterna att TOL2 har potential att ge de stora behandlingsfördelar som patienter med myastenia gravis så väl behöver.”

VD Charlotte Fribert



Denna blogg har jag tidigare enbart publicerat på andra plattformar. Med flera nya följare tycker jag det kan vara värt att också publicera texten där den faktiskt hör hemma!

• I jämförelse med sedvanliga läkemedel är det mycket enklare för särläkemedelsbolag att knyta licensavtal, och till ett högre värde • Att bli finansierad hela vägen in i marknaden med royalties och milstolpsbetalning • Oftast handlar det om avtal värda flera miljarder • Kanske det mest centrala gällande särläkemedelsstatus är att de har en oerhört mycket högre sannolikhet att nå marknaden än sedvanliga läkemedel


Toleranzia utvecklar läkemedel för sällsynta, livshotande eller allvarligt funktionsnedsättande sjukdomstillstånd. För att förstå Toleranzias styrka och potential behöver vi titta närmare på den speciella kategori av läkemedel som bolaget framställer. När vi förstår detta så kommer vi också förstå bolagets stora möjlighet att gå till marknad med sin nuvarande huvudläkemedelskandidat TOL2. Det är läkemedelskandidaten TO2 i sig som utgör den avgörande faktorn för framgång, men ramverket för den särskilda typ av läkemedel som TOL2 tillhör är unikt gynnsam. Låt oss därför titta närmare på särläkemedlens väldigt stora möjligheter att gå från utvecklingsläkemedel till marknad.



Toleranzias läkemedel går under beteckningen särläkemedel. Begreppet är hämtat från engelskans ”orphan drugs”.

Ett särläkemedel är avsett för diagnos, prevention eller behandling av ett livshotande eller allvarligt funktionsnedsättande sjukdomstillstånd.

Till särläkemedel räknas även de läkemedel som är avsedda för ett allvarligt och kroniskt sjukdomstillstånd men där det utan stimulansåtgärder är osannolikt att försäljningsintäkterna skulle generera tillräcklig återbäring för att motivera kostnaderna för de nödvändiga investeringarna i forskning.

Det måste saknas tillfredsställande metoder för diagnos, förebyggande eller behandling av tillståndet ifråga. Om det finns godkända metoder krävs det att de nya läkemedlen bedöms innebära en “betydande fördel” för berörda patienter. Det som avses med “betydande fördel” är antingen en kliniskt relevant fördel eller ett betydande bidrag till patientvården.

I definitionerna av särläkemedel framgår det att det handlar om sällsynta sjukdomar (”rare disease”). Särläkemedel är alltså, enkelt uttryckt, nischläkemedel för de sjukdomar som definieras som sällsynta. För att få klassas som särläkemedel får sjukdomen enbart förekomma hos ett visst antal individer. Siffrorna sätts i relation till befolkningsstorleken i länderna, vilket förklarar varför siffrorna varierar mellan olika länder. Siffrorna varierar mellan 1-8 av 10 000. Figuren nedan visar siffrorna för några av de stora regionerna.


Framgångsrik lagstiftning som skapat fördelar för både särläkemedelsbolag, samhälle och patienter

Beteckningen särläkemedel kan spåras tillbaka till The Orphan Drug Act of 1983, en amerikansk lag vars syfte är att skapa ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin att utveckla läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Lagen ger även andra stora fördelar åt läkemedelsbolagen som utvecklar särläkemedel. Vi återkommer till det längre fram i analysen.

Japan följde efter med samma typ av lag 1993 och i EU gick startskottet vid millennieskiftet.

Systemet har varit mycket framgångsrikt för att få fram nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar, ett antal läkemedel har tagits fram mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara. Vidare läsning om sällsynta sjukdomar finns här.

Att det handlar om relativt sällsynta sjukdomar gör att antalet patienter (patientunderlaget), och därmed också kundunderlaget, är relativt sett färre än vid vanligt förekommande sjukdomar.

Därför drar spontant många slutsatsen att det blir svårare för företag som framställer särläkemedel att nå hög lönsamhet (p.g.a. relativt få patienter). Ni kan läsa om siffror och lönsamhet längre fram i analysen. Låt oss nu bara konstatera att denna spontana slutsats inte är korrekt.

Som också framgår ovan kan läkemedelsutvecklare alltså ansöka specifikt om att deras läkemedelskandidater ska beviljas särläkemedelsstatus. Det finns stora fördelar med att beviljas särläkemedelsstatus. Detta kommer belysas längre fram i texten.

Enorm marknadspotential för bolag som utvecklar särläkemedel

Vad är egentligen orsaken till läkemedelsbranschens intresse för särläkemedel? Tobias Thornblad, analysansvarig BioStock, svarar så här på frågan.

– En viktig faktor är den stora marknadspotentialen. Även om det rör sig om sällsynta sjukdomar med relativt få drabbade, så är särläkemedel prissatta betydligt högre än ”vanliga” läkemedel – det är inte ovanligt att särläkemedel kostar 5 gånger mer. Totalt sett så handlar det om mycket stora summor, förra året utgjordes 16,5 procent av läkemedelsindustrins totala omsättning av särläkemedel. Dessutom har många stora bolag som strategi att först utveckla och få marknadsgodkännande av ett läkemedel för en sällsynt sjukdom, vilket dels ger en snabbare väg till marknaden, dels möjlighet att få en högre prissättning. Därefter ansöker man om label extensions med samma läkemedel för andra indikationer.


Ovanliga sjukdomar – totalt sett många drabbade

Även om sällsynta sjukdomar är ovanliga per definition, är antalet drabbade totalt sett inte få: cirka 7 procent av befolkningen i den utvecklade världen har en sällsynt sjukdom och antalet ökar. I t.ex. USA uppskattar National Institute of Health (NIH) att mellan 25-30 miljoner människor är drabbade. Enligt den ideella patientorganisationen Global Genes lider så många som 350 miljoner människor globalt av någon av dessa sällsynta kroniska sjukdomar, ofta progressivt invalidiserande tillstånd som begränsar livslängden. Hälften av de drabbade är barn.

Idag har man identifierat ca 7 000 sällsynta sjukdomar, men trots detta existerar idag endast behandlingar för fem procent av dessa.

Globala marknaden för särläkemedel förväntas dubblas till år 2022

Den globala marknaden för särläkemedel uppskattas växa till ett värde på 209 miljarder dollar år 2022, vilket motsvarar en tredjedel av den totala ökningen för samtliga läkemedel som väntas nå ett marknadsvärde på en biljon dollar. Ökningen på 95 miljarder dollar under tidsperioden är anmärkningsvärd, inte minst med tanke på den hårda kritik som de stora läkemedelsbolagen har fått utstå för hög prissättning på dessa läkemedel som är oerhört avgörande för utsatta patientgrupper.

Marknaden för särläkemedel förväntas dubbleras under perioden 2016-2022, vilket är ett tydligt tecken på att läkemedelsbolagens FoU-program (Forskning och Utveckling) i allt högre grad är inriktade mot smalare patientpopulationer som karakteriseras av stora ouppfyllda behov. Incitamenten är starka: bolagen kan dels få en snabbare väg till marknad, dels finns möjligheter till attraktiv prissättning.

Starka ekonomiska och regulatoriska incitament att utveckla särläkemedel

Läkemedelsindustrin präglas av starka ekonomiska och regulatoriska incitament som motiverar bolag att satsa på sällsynta indikationer. Samtidigt möjliggör vetenskapliga framsteg allt fler identifierade sjukdomar. Dessa faktorer samspelar och innebär att marknaden för särläkemedel förväntas nära nog dubbleras under perioden 2016-2022 till 209 miljarder dollar, vilket gör utveckling av särläkemedel till en fortsatt mycket attraktiv affärsmöjlighet för såväl små som stora bolag.

Från ett investerarperspektiv är således ett bolags möjligheter att lämna in, och framförallt att få en godkänd ansökan om särläkemedelsstatus en viktig kurstrigger att bevaka.

Särläkemedels höga prissättning en tydlig katalysator för försäljningstillväxten

Särläkemedel står idag för 7,9 procent av de totala läkemedelskostnaderna i USA enligt en ny rapport från QuintilesIMS Institute.

Den genomsnittliga årliga kostnaden för ett särläkemedel år 2016 var över 32 000 dollar, och de 10 ”orphan-behandlingar” som användes av det största antalet patienter kostade i genomsnitt 14 909 dollar per år. Cirka 1 procent av alla särläkemedel kostar mer än 500 000 dollar per år, och dessa läkemedel står för 1,6 procent av den totala försäljningen av särläkemedel.

Av den totala läkemedelsförsäljningen i USA år 2016 på cirka 450 miljarder dollar, utgjordes cirka 36 miljarder dollar av särläkemedel. Merparten, nästan 60 procent av de totala försäljningsintäkterna, avser traditionella läkemedel som i allmänhet är billigare.

Sedan 1983 har antalet godkända särläkemedel ökat markant

Godkända särläkemedel mellan 1983–2017.

Stora fördelar för läkemedel som beviljas särläkemedelsstatus (Orphan Drug Designation)

Kostnaden för att utveckla ett särläkemedel är som regel mycket högt oavsett om läkemedlet kan göra nytta för en stor eller liten patientgrupp. Historiskt har därför företag haft litet intresse att satsa utvecklingsresurser på så kallade särläkemedel för små patientgrupper. Den engelska benämningen ”orphan drugs” uttrycker den rådande situationen fram till början av 2000-talet.

Genom politiska initiativ i USA, Japan och EU antogs olika program för att stimulera företag att ta fram nya läkemedel för behandling av ovanliga och svåra sjukdomar. Vi ser idag ett ökat inflöde av sådana läkemedel. Det är mycket positivt för de patienter som är drabbade och som tidigare inte kunde få behandling, som en konsekvens av att sjukdomen är sällsynt.

Syftet med lagstiftningen om särläkemedel är att underlätta forskningen och utvecklingen av läkemedel samt att påverka marknadsförhållandena så att det blir lockande att utveckla särläkemedel.

Sammanfattning av de övergripande fördelarna i USA och EU för särläkemedelsutveckling

· Kraftigt reducerade avgifter i samband med godkännande och registrering.

· 10 år av marknadsexklusivitet i USA (motsvarande är 7 år i Europa) för bolaget efter marknadsföringsgodkännande för läkemedlet och den aktuella indikationen.

· Rätt till betydande stöd från EMA och FDA; de regulatoriska myndigheter som granskar upplägg och resultat av kliniska studier inom EU och USA, samt ansvarar för godkännandet av läkemedel som utvecklats för användning inom EU och USA.

Fördelar i USA, fastslagna enligt amerikansk lagstiftning


Fördelar i EU, fastslagna i europeisk lagstiftning

· Ensamrätt inom EU i 10 år.

· Kostnadsfri eller reducerad avgift för vetenskaplig rådgivning och för godkännande.

· Kostnadsfri inspektion innan godkännande.

· Centralt godkännande i EU.

· Företräde till EU:s forskningsprogram inom de så kallade ramprogrammen.

· Tillgång till stimulansåtgärder som vidtas av medlemsstaterna samt forskningsstöd till förmån för små och medelstora företag (SME).

För läkemedelspreparat som erhållit särläkemedelsstatus erbjuds vetenskaplig och adminis­trativ rådgivning och lättnader i försäljningstillstånds- och övriga läkemedelstillsyns­avgifter. Särskilt då det gäller små och medelstora aktörer är rabatterna betydliga. Efter att försäljnings­tillstånd beviljas garanteras särläkemedlet dessutom ett tio år långt skydd mot generiska preparat för behandlingen av den aktuella sällsynta sjukdomen.


Toleranzias TOL2 beviljas särläkemedelsstatus i USA

Den 22 mars 2017 meddelade Toleranzia att Food and Drug Administration i USA beviljat bolagets särläkemedelsstatusansökan avseende dess nya tolerogen, TOL2. I och med erhållandet av särläkemedelsstatus för TOL2 i USA stärker Toleranzia avsevärt sin position på den strategiskt viktiga nordamerikanska marknaden. Sedan tidigare har bolaget särläkemedelsstatus i både USA och Europa avseende läkemedelskandidaten TOL1. Beviljad särläkemedelsstatus i USA ger sju års marknadsexklusivitet för ett godkänt läkemedel på den amerikanska marknaden, lägre utvecklingskostnader och betydande hjälp från regulatoriska myndigheter.

Toleranzias VD Charlotte Fribert kommenterar

– Det positiva beskedet från FDA är väldigt glädjande. Möjligheten att erhålla sju års marknadsexklusivitet i USA, vår i särklass viktigaste marknad, är oerhört betydelsefull för oss. Särläkemedelsstatus innebär också viktiga fördelar under utvecklingsfasen såsom kostnadslättnader och potentiellt en snabbare process för att ta en effektiv och säker behandling mot myastenia gravis till marknaden. Att vi nu erhållit särläkemedelsstatus för ytterligare ett av Toleranzias tolerogener innebär en betydande förstärkning av vår kommersiella ställning inom vår huvudindikation – myastenia gravis.

Särläkemedels unika särställning gällande sannolikheten att komma ut på marknaden

En viktig faktor att titta närmare på när man analyserar bolag inom biotech är det som på engelska benämns för Probability of Success eller Likelihood of Approval (LoA). Det vill säga sannolikheten för bolagets läkemedelskandidat att komma ut på marknaden. När man tittar på prekliniska bolag såsom Toleranzia, är det rimligt att utgå från att bolagen bör värderas mot sannolikheten att kunna lyckas. Då är statistik helt avgörande för investerare.

Av ”Clinical Development Success Rates 2006-2015”, den mest omfattande studien av klinisk läkemedelsutveckling, visar att sannolikheten för en genomsnittlig läkemedelskandidat att gå från fas I till marknaden är 9.6 %.

Särläkemedel har hela 25.3 % sannolikhet att från fas I nå marknaden. Detta är i särklass den högsta siffran sett till samtliga läkemedel. Mer än 25 procent av samtliga särläkemedelskandidater går alltså hela vägen från fas I-studier till marknadslansering. Siffran tål att upprepas: mer än var fjärde särläkemedelskandidat går hela vägen fram till marknadslansering.


EvaluatePharma rapport om särläkemedel

EvaluatePharma har publicerat en rapportenbart om Orphan Drugs. Innan vi tittar närmare på rapporten ska vi ta en titt på vad EvaluatePharma är och varför deras rapporter väger mycket tungt och är pålitliga.


Sedan 1996 har EvaluatePharma försetts ledande beslutsfattare inom läkemedelsindustrin med ett perspektiv på världens finansmarknader. EvaluatePharmas framåtblickande syn på marknaden är enormt inflytelserik eftersom det visar konsensus om förväntningar, vilket påverkar aktiemarknadsvärderingar från företag. Aktieanalytikernas prognoser visar sina perspektiv på individuell företagsprestanda, industrins utveckling och den makroekonomiska miljön. EvaluatePharma har fångat konsensusprognoserna för aktieanalytiker och integrerat dem med de historiska resultaten, som rapporterats av företagen. Ur denna omfattande syn på industrin framträder dess tidigare och förväntade framtida prestanda och kan analyseras med hjälp av EvaluatePharma. Analyser sträcker sig från totala marknadstrender och terapeutiska översikter till individuell företagsprestanda och produktutveckling. Oavsett syn på industrins framtid är EvaluatePharma den viktigaste vägledningen till värde inom läkemedels- och bioteknikområdet.


“Den stadiga och obevekliga tillväxten av marknaden för särläkemedel är det framträdande temat i den fjärde upplagan av ”Evaluate Pharma’s Orphan Drug Report”. Det som har förändrats under de senaste 12 månaderna är den ökade granskningen av priset på dessa livräddande läkemedel. Det finns ingen tvekan om att försäkringsbolagen fortsätter att täcka föräldralösa läkemedel, eftersom de ofta är det enda alternativet för patienter och fortfarande utgör en relativt liten del av de totala budgetarna. Enligt resultaten i årets rapport kommer marknaden att fortsätta växa snabbt, med en prognos för försäljningstillväxten på 11 % per år, mer än dubbelt så mycket som förutspått för konventionella läkemedel. Faktum är att försäljningen av särläkemedel förväntas nästan dubblas mellan 2016 och 2022 för att nå 209 miljarder dollar. Denna snabba tillväxt samt den starka viljan att betala för dessa dyra läkemedel är två av de främsta anledningarna till att sektorn har blivit alltmer attraktiv för några av industrins största aktörer.”

Utvald statistik från rapporten

Utlicensieringsavtal – värdet inom segmentet särläkemedel

Medtrack har publicerat en rapport från 2014 om utlicensieringstrender för särläkemedel.


Särläkemedel har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och erbjuder hopp till de som drabbats av dessa sällsynta sjukdomar. Myndigheter uppmuntrar läkemedelsutveckling genom lagstiftning och genom att erbjuda förmåner till läkemedelsbolag för dessa små patientpopulationer, vilket lett till att läkemedelsindustrin har ett stort intresse för särläkemedel. Mindre konkurrens, marknadsexklusivitet och snabbspårsutveckling innebär en lukrativ marknad för industrin. Sedan läkemedelsindustrin fick upp ögonen för den stora intäktspotentialen i att utveckla särläkemedel har vi sett en ökning i utvecklingen av särläkemedel. Precis som med all läkemedelsutveckling har licensavtal blivit en intressant faktor för utvecklingen av marknaden för särläkemedel.

Värdet av licensavtal för särläkemedel

Det genomsnittliga värdet av licensavtal inom läkemedelsindustrin har minskat avsevärt sedan 2009 och har inte återhämtat sig ännu. Men licensavtal för särläkemedel har tagit en annan riktning. Deras värden fortsätter att överträffa andra läkemedelsaffärer sedan skiftet började 2010. Denna trend utgör en tydlig representation av särläkemedlens lukrativa marknad inom läkemedelsindustrin.

Det genomsnittliga värdet av ett utlicensieringsavtal för ett särläkemedel var 2013 nästan 250 miljoner dollar

I vilken fas utlicensieringsavtal upprättas och royaltyintäkter i de olika faserna

Av diagrammet ovan framgår under vilken del av de kliniska studierna som utlicensieringsavtal upprättas. Som vi kan se sker majoriteten av utlicensieringsavtalen i Fas II.

På grund av den snabba översynsprocessen för särläkemedel är tidsramen från fas III till marknad kortare än för vanliga läkemedel. Royaltyintäkter mer än dubbleras i fas III i jämförelse med övriga faser.

Rapporten anger vidare vi ser en tydlig trend för särläkemedel. Tillväxten i särläkemedelssektorn fortsätter att öka då företagen ser fördelarna som utvecklingen av dessa läkemedel innefattar, såsom kostnadsbesparingar genom en snabb granskningsprocess och marknadsexklusivitet.

IMS Health

Det mycket ansedda IMS Health bekräftar dessa slutsatser i sin rapport ”IMS PharmaDeals, Review of 2015: Return of the mega-merger and a shift to early-stage dealmaking” från 2015, där man konstaterar att ett stort antal läkemedels- och bioteknikföretag sökte nya möjligheter inom området för sällsynta sjukdomar genom förvärv eller allianser.


· I jämförelse med sedvanliga läkemedel är det mycket enklare för särläkemedelsbolag att knyta licensavtal, och till ett högre värde.

· Att bli finansierad hela vägen in i marknaden med royalties och milstolpsbetalning.

· Oftast handlar det om avtal värda flera miljarder.

· Kanske det mest centrala gällande särläkemedelsstatus är att de har en oerhört mycket högre sannolikhet att nå marknaden än sedvanliga läkemedel.