Analys av APCL och licenserna i Senegal

Jag har börjat ta upp bevakningen av African Petroleum Corporation Limited igen. Efter en lång tid av motgångar och negativa besked för bolaget, kan jag nu skönja en positiv framtid för bolaget igen. Om optimismen kan leda till verkliga framgångar denna gång kan bara tiden utvisa och vi får vänta och se vad som komma skall. Men vi går onekligen en spännande tid till mötes. Anledningen är vad jag funnit efter att ha gjort en del efterforskning i media i Senegal och internationellt.

Jag inleder med att återge två av artiklarna. Därefter avslutar jag med en kort analys.

Senegalesisk och internationell media om APCL och licenserna i Senegal – “Senegal licensing round now losing momentum”

En artikel av Upstream-journalisten Barry Morgan från februari 2018.

With revision of Petroleum Code stalled and recovery of acreage proving complex, government will struggle to launch auction next month”

The prospect of Senegal launching a licensing round in March, as desired by President Macky Sall, are receding because little progress has been made in revising the country’s Petroleum Code.

It also remains unclear what, if any, acreage can be recovered from smaller players that are unwilling to relinquish.

An overhauled oil and gas law, replacing the 1998 Petroleum Code, will be a pre-requisite for Sall’s preferred policy of bringing in more majors and state-owned oil giants to join BP and Total in participation with national oil company Petrosen.

Senegal has no time now for small players coming in only to flip the acreage, said Energy Minister Mansour Elimane Kane, who took up the post last August, having earlier headed the World Bank’s Multilateral Investment Guarantee Agency. “The new law will allow the government to work directly with the majors who will develop and produce our resources, rather than relying on juniors who would seek to sell out immediately after exploration. From this year on, all new contracts shall signed with majors,” Kane said.

A petroleum revenue management bill is also being considered but that, too, had yet to be presented to the National Assembly because it would provide for absolute transparency and seek to establish a Sovereign Wealth Fund, said Kane.

He said gas-fuelled industrial growth and power generation lies at the heart of government policy, aiming to distribute cheap fertiliser to farmers and sell excess power to other countries in the region — a similar ambition to that professed by neighbouring Mauritania. Kane and his Head of Hydrocarbons Aminata Toure — an ex-Petrosen geologist — have been trying to ease out smaller non-performing players, while Petrosen, under the stewardship of veteran oilman Mamdou Faye, has been trying to contain the damage caused by what is claimed to have been previous administrative neglect.

Still, there is little chance of freeing up a full selection of acreage any time soon because most minnows are in talks with farm-in partners and lenders, while those whose applications for first period extensions were either rebuffed or ignored are in no mood to roll over without a fight.

Letters of revocation issued last year by former energy minister Alassane Thierno Sall, allegedly without due process, have been contested by at least two players while Petrosen’s attempt to press the reset button by cajoling operators to re-apply for their own acreage has had marginal success.

Even out in undemarcated waters beyond currently allocated acreage, Total’s deal last year to study the exploration potential of the ultra-deep — in addition to its controversial award of the Rufisque Deep against vehement objection from incumbent African Petroleum — would strongly suggest the French major has secured right of first refusal.

It is possible a final draft of a new law may fall under parliamentary scrutiny this summer, but available acreage looks less likely to emerge. No round can be launched with the threat of arbitration and trespass suits hanging over the play.

African Energy Intelligence – ”Legal imbroglio between African Petroleum, Dakar and Total”

The Rufisque Offshore Profond permit granted to Total in May 2017 has become the subject of a headed dispute that could spiral out of hand.

Despite having its permits cancelled in both Senegal and Gambia (AEI 812), British junior African Petroleum (AP), headed by Jens Pace and founded by Australian magnate Frank Timis, is not prepared to admit defeat.

From conciliation to onslaught

According to our sources, nearly two months ago the oil firm mandated Parisian law office Betto Seraglini to strike up talks with the Senegalese State over the Rufisque Offshore Profond field. The permit had been assigned to Total in May 2017 at the end of the first exploration phase when Dakar refused to allow AP to enter the second phase.

AP asserts that Senegal had no legal grounds to withdraw the permit and is ready to pounce on any misconduct it might unearth to recover its asset. Betto Seraglini, well-known within Paris’ arbitration scene, is currently handling a conciliation process with Senegal, which only has until April 18 to find a resolution. Should these talks fail, the next step would be arbitration and could prove to be very costly for the country. Arbitration would also make life difficult for Total, slowing down the exploration work at Rufisque Offshore Profond for the duration of the proceedings.

Prime location

Rufisque Offshore Profond sits right next to the vast oil discoveries SNE and FAN on the Sangomar Deep Offshore operated by Cairn Energy, Woodside Energy and FAR. Several other companies also had their hearts set on Rufisque Offshore Profond, including American firms Kosmos Energy, Anadarko and ExxonMobil as well as British major Shell, Australian firm Woodside and China’s Citic. For that matter, Total’s victory directly resulted in the sacking of energy and mines minister Thierno Alassane Sall (AEI 793). Sall had preferred ExxonMobil’s bid over that of the French major.

Fisticuffs for SOSP

Senegal’s oil minister also refused AP’s request to enter the second phase of exploration on its other block Senegal Offshore Sud Profond (SOSP), located in the Casamance region. In the eyes of the oil ministry, now led by Mansour Elimane Kane, AP has not held any assets in Senegal as of December last year.

The conciliation process might see the junior recover SOSP if it decides to give up on Rufisque Offshore Profond. AP had a similar experience in Gambia where its two permits A1 and A4, located south of SNE and FAN (AEI 812), were removed last year by President Adama Barrow’s new government. It has also filed for arbitration before the ICSID to recover the blocks.,108299340-art?CXT=PUB


Först och främst kan jag konstatera att senegalesisk media verkar vara entydiga i sina slutsatser. Jag har läst flera artiklar utöver de två som presenteras här, bland annat dessa.

APCL har anlitat den framträdande advokaten Betto Seraglini som ombud i fallet mot Senegal. Via honom har APCL stipulerat en deadline till den 18 april för Senegal att presentera en lösning som är gynnsam för APCL. Samtidigt har APCL konstaterat att man kommer att ta fallet om licensen Rufisque Offshore Profond (ROP) till ICSID om någon lösning inte presenteras senast den 18 april.

Detta sätter stor press på Senegal. Anledningen är att ett skiljeförfarande i ICSID kommer hindra Total (som alltså ingått ”exploration and production sharing contract för oljefältet Rufisque Offshore Profond” med Senegal) från att gå vidare med oljeutvinningsprocessen i Rufisque Offshore Profond fram till att ICSID meddelar utgången i en ev kommande skiljeförfarande i ICSID. Vi kan konstatera att en ICSID-process tar lång tid och att ingen part gynnas av detta. Om APCL tar fallet till skiljeförfarande blir ROP fryst från all aktivitet.

Något som gör saken extra intressant är att en gammal nyhet återigen börjat florera i Senegal i samband med nyheten om att APCL tar upp kampen, nämligen den om att Totals vinnande bud på ROP var långt under övriga budgivares. Detta är varken folket eller media glada för. Tvärtom. Pitchen är att landets möjlighet till stora inkomster från detta oljefält riskerar skjutas upp ännu längre fram i tiden, samt att landet redan gått miste om stora summor på grund av att regeringen valde Totals bud, som alltså var mycket lägre än övriga storbolags som t.ex. Exxon.

Min slutsats av ovan nämnda är att Senegals president Macky Sall och hans regering är under press. Att få både media och folket emot sig i en fråga som rör landets oljeintäkter är inte vad man önskar. Att den gamla konflikten och missnöjet med avtalet med Total nu får nytt ljus kastat på sig är inte vad regeringen önskar. Det skrevs väldigt mycket om oegentligheter och mutor då Total vann budgivningen och vi har sett att dåvarande oljeminister avskedades när detta uppdagades av media. Om detta råder det delade meningar, men en uppfattning är avskedandet av energiministern Thierno Allasane Sall samma dag som Total tilldelades ROP beror på att han motsatte sig Aliou Salls ( bror till president Macky Sall) inflytande över energipolitiken och som påstås ligga bakom uppgörelsen med Total, samt för att han motsatte sig att regeringen skulle acceptera Totals låga bud och uttalade sig om detta i media. I detta framförs också på vissa håll att Frank Timis (grundare till APCL, som numera enbart är en av ägarna av bolaget) hade ett finger med i spelet genom sitt nära samröre med just presidentens bror och att APCL och Senegal gjorde en inofficiell deal om att APCL skulle få licensen för det andra oljefältet SOSP förlängt som ”plåster på såren”. Frank Timis sägs också ha erhållit en summa pengar för detta. Dealen ska ha varit att APCL inte skulle sätta sig emot att bli av med ROP eftersom man skulle få SOSP förlängt, och att APCL skulle avsäga sig rätten till ROP när Senegal officiellt meddelade att APCL fått rättigheterna till SOSP förlängt. Som vi alla vet blev så inte fallet, vilket skulle kunna förklara varför APCL hela tiden konstaterat att man fortfarande äger licensen till ROP. Redan samma dag som Total meddelade att man erhållit ROP släppte APCL en pressrelease om att man vidhåller sin legala rätt till ROP. Att allt detta nu kommer upp till ytan igen, i samband med APCLs nyligen offentliggörande av att man tar ärendet till ICSID om en lösning inte presenteras senast den 18 april, är förmodligen ingen tillfällighet.

Denna artikel tar upp vad jag nyss beskrivit.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag återigen är hoppfull att APCLs agerande gentemot Senegal kommer generera en lösning som är fördelaktig för bolaget.


0 0 vote
Article Rating
Notify of
1 Comment
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments

[…] from the Company itself. Since I have published my analysis on the situation in one of my previous articles I recommend you to give it a read before you […]